Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden när vi är ute i solen. D-vitamin i mat får vi främst i oss från fet fisk. Till exempel innehåller lax, sill och makrill mycket D-vitamin. Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin.
Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. Vill du veta innehållet av D-vitamin i olika livsmedel? Använd gärna vår livsmedelsdatabas. Livsmedelsdatabasen - sök näringsinnehåll. Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan.
För att bilda D-vitamin motsvarande ett dagligt intag av mikrogram från mat räcker det i juni och juli att vara ute barärmad upp till en kvart gånger i veckan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.
I slutet av september antas en svensk version av näringsrekommendationerna och då uppdateras värdena på webbplatsen. Nordic Nutrition Recommendations Råd om D-vitamintillskott till särskilda grupper. För att få tillräckligt med D-vitamin rekommenderar Livsmedelsverket att vissa grupper tar kosttillskott med D-vitamin.
Det gäller alla barn under 2 år och alla vuxna över 75 år. Det gäller också alla som inte äter fisk eller D-vitaminberikad mat och alla som inte exponeras för solljus på sommaren. Gravida och ammande omfattas av råden om de ingår i någon av dessa grupper.
D-vitamin anges ibland i internationella enheter. Det är särskilt viktigt med tillskott under vinterhalvåret. Uppehåll kan göras maj-augusti, för den som vistas i solen, men det går också bra att ta tillskott hela året. Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka rakit, "engelska sjukan", hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna.
Allvarlig brist på D-vitamin kan orsaka kramper. Detta är mycket ovanligt i Sverige. Det finns också forskning som tyder på att låga halter av D-vitamin kan ha betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar såsom kardiovaskulär sjukdom. Det saknas breda, representativa studier om D-vitaminnivåer i blodet hos svenskar, men de studier som finns pekar på att nivån för vissa grupper är otillfredsställande, till exempel hos vissa invandrargrupper och äldre som tillbringar lite tid utomhus.
I samband med Livsmedelsverkets nationella undersökning av vuxna svenskars matvanor, Riksmaten vuxnamättes nivåerna av D-vitamin i blodet hos en undergrupp av deltagarna.