Andel vegetarianer i världen

Vegetarianism är en filosofi och en kosthållning enligt vilken animaliska livsmedel utesluts. Begreppet vegetarian myntades på ett möte hos den första föreningen för vegetarianer i Ramsgate i England. Vissa källor menar att ordet är bildat ur latinets vegetabiliadet vill säga grönsaker[ 2 ] medan andra menar att ordet härstammar från ordet vegetus latin för "livlig".

Med tiden har det vuxit fram olika varianter av vegetarianism som accepterar vissa avsteg från den strikt vegetabiliska dieten. Vissa lakto- och lakto-ovo-vegetarianer äter därför inte vissa ostsorter utan väljer ostar gjorda på mikrobiella eller vegetabiliska ystenzymer.

Veganer särskiljer sig genom att, utöver en strikt vegetarisk kost, dessutom inte använda andra animaliska produkter såsom läder, skinn och ull. I vissa sammanhang har dock vegansk blivit en benämning och märkning på livsmedel som inte innehåller några animaliska produkter, vilket kontrasteras med vegetarisktegentligen lakto-ovo-vegetarisktsom kan innehålla bland annat ägg andel vegetarianer i världen mjölk.

Många organisationer, till exempel The Vegetarian Society [ 11 ]är kritiska till att man kallar sig vegetarian om man äter kött, fisk eller fågel. I USA och Storbritannien har undersökningar innan år visat mellan 7 och 2 procent vegetarianer.

Skillnaderna kan förklaras bland annat av att frågeställningarna varit annorlunda. Fler identifierar sig som vegetarianer än som avstår från kött, till exempel. Några av dessa angav dock att de åt kött ibland. År hade andelen "äkta" vegetarianer ökat till 2,5 procent.

Andelen veganer var vid båda mättillfällena omkring 0,9 procent. En svensk som betraktas som föregångare var Emanuel Swedenborg —som genom sin religiösa uppfattning betraktade köttätandet som en manifestation av människans förfall ur paradisetändå åt han bevisligen fisk.

En mer inflytelserik vegetarian var Johan Lindström Saxon känd som J. Saxon som år grundade Svenska Vegetariska Föreningen. Are Waerland fick stor betydelse för vegetarianismen i Sverige och övriga Norden. Fram till sin död skrev Waerland ett flertal böcker bland annat om hälsoriktig vegetarisk mat, och hans efterföljare vad gäller vegetarisk kost kallades waerlandianer.

Under talet fick vegetarianismen ett uppsving. Det motiverades både med hälsoskäl och solidaritet med tredje världen genom hushållning med jordens resurser. Sedan talet har vegetarianismen brett ut sig till större grupper och begreppen har delvis skiftat betydelse.

Undersökningen omfattade personer i åldrarna 16—79 år. I fattiga länder är många vegetarianer det på ofrivillig basis p. Dessa vegetarianer har i regel en högre grad undernäring än köttätare från samma länder, eftersom köttätarna i regel är mer välbärgade.