Styrränta är den ränta som Riksbanken tar när den lånar ut pengar till övriga banker. Styrräntan är en viktig del av landets penningpolitik, då den påverkar och reglerar bankernas kostnad för likviditet och kan påverka den ränta som bankerna i sin tur tar och ger mot konsumenterna.
Begreppet styrränta är i princip samma sak som reporänta. Styrräntan, även kallad reporäntanär det främsta hjälpmedlet inom penningpolitik. Uppdraget som Riksbanken har är att påverka inflationen och den ekonomiska tillväxten.
Det fasta penningvärdet ska upprätthållas genom att Riksbanken ser till att inflationstakten hålls stabil på en låg nivå. Inflationstakten, mätt som förändring av konsumentprisindex - KPI, ska hållas på 2 procent per år. I högkonjunktur så kan Riksbanken höja räntan för att dämpa tillväxten och i konjunkturnedgång kan Riksbanken sänka räntan för att stimulera tillväxt.
Styrräntan fungerar därmed som ett verktyg för att gasa och bromsa ekonomin enligt keynesiansk ekonomisk teori som större delen av världens centralbanker använder. Reporäntan används för att kontrollera den korta marknadsräntan vilken är den ränta som finns på räntebärande värdepapper med en kortare löptid på max 1 år.
Styrräntan får stor effekt på marknadsräntorna då den ger en stark indikation om det ekonomiska läget. Riksbanken är Sveriges centralbank och sätter styrräntan. Riksbanken är en självständig myndighet under Riksdagen. Det är Riksbanken som bedriver penningpolitiken i Sverige.
Riksbankens huvuduppgift är att hålla inflationen inom inflationsmålet. Riksbanken ansvarar också för att se till att betalningssystemet i Sverige fungerar. Riksbanken har monopol på att trycka och ge styrränta vad är det sedlar och mynt i Sverige.
En räntejustering får inte direkt genomslag inom ekonomin. Det kan ta upp till månader innan räntejusteringen slår igenom fullt ut. Det som i huvudsak styr Riksbankens beslut är därför inte dagens inflation utan förväntningar om framtida inflation.
Reporäntan är ansedd som den viktigaste räntan då den anger den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Riksbankens inlåningsränta ligger normalt sett på 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Den ränta som bankerna får betala då de lånar pengar av Riksbanken kallas för Riksbankens utlåningsränta, den ligger vanligtvis 0,75 procentenheter högre än gällande reporänta.
Historiskt så har styrräntan påverkat bostadsprisernas utveckling. I och med att styrräntan har sänkts de senaste åren så har det blivit billigare att låna och därmed har bostadsmarknaden haft en positiv prisutveckling.