Ur innehållet: Gudar Hjältar Lexikon De forntida grekernas myter om gudar och hjältar var navet i utvecklingen av den antika civilisationen. Grekerna reste tempel och inrättade festliga högtider till gudarnas ära, men även skådespel och idrottstävlingar.
Gudarna betroddes styra världsalltet, men den växande mångfald av gudar och hjältar med tillhörande myter existerade också för att ge moraliska förebilder åt deras levnadssätt. Även om det inte alltid fanns en bokstavlig tro på myterna var de betydelsefulla och de tolkades och omtolkades i symbios med förändrade världsliga omständigheter.
Enligt den grekiska mytologins skapelseberättelse fanns Chaos före någonting annat och utgjorde världsrymden som bestod av tomhet och materia som ännu inte hade intagit former. Sedan uppstod jorden, Gaiaur denna världsrymd och strax därefter underjorden, Tartaros.
Gaia skapade därefter himmelen, Uranosoch havet, Pontos. Uranos var make till Gaia och tillsammans fick de flera söner och däribland Kronos. Kronos dödade sin far Uranos och blev den mäktigaste guden, men skulle själv störtas av sin egen son Zeus. Detta skedde efter ett långt krig mellan Kronos och titanerna på ena sidan och Zeus och dennes bröder på den andra.
Då slaget var avgjort och makten tagits från Kronos blev Olympen den nya hemvisten för de styrande gudarna. Zeus var härmed överguden och det finns inga historier om att han skulle besegrats av någon ny härskare. Denna världsbild och utvecklingsgång kan också beskrivas i följande uppdelning:.
Att vi idag känner till den grekiska gudavärlden beror på antika konstföremål och skrifter. Konstföremål som skulpturer, mosaiker, vaser och mynt avbildade gudar Blandade frågor scener från mytiska berättelser. De första skriftliga källorna består av lertavlor från bland annat Mykene som härstammar från ca — f.
Många av berättelserna skulle sedermera ingå i de kända dikteposen Iliaden och Odysséen samt Hesiodos epos Theogonin från talet f. Viktigt för vår kännedom är även flera historiska och filosofiska skrifter. Som ofta med mytologier finns det även i den grekiska drag av trosföreställningar som delas med andra kulturer.
Indiska epos skrivna ungefär samma tid som den grekiska antiken har i vissa fall frändskaper med grekiska hjältesagor. Det har exempelvis gått att finna epos med paralleller till Iliaden. En teori är att både den indiska och grekiska kulturen baserat berättelser på ett tidigare indoeuropeiskt arv.
De grekiska gudar och gudinnor som ingick i kulturens gudavärld skulle ofta senare återkomma i den romerska och de romerska namnen finns nämnda i presentationerna. Det förekommer dock ofta avvikelser i roller och attribut mellan de grekiska och romerska motsvarigheterna.
Afrodite Kärlekens och skönhetens gudinna som steg upp ur havets skum Apollon Solens gud och även konsternas och vetenskapens Ares Den illa omtyckta krigsguden