Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren, eftersom dagsljuset då sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.
Sommartiden är normaltiden plus en timme, där normaltid är den tid som enskilda länder definierat som standardiserad rikstid. Anekdotiskt anförs USA :s ambassadör Benjamin Franklin som skapare av sommartiden med sitt förslag i Paris att man skulle börja stiga upp tidigare om morgnarna.
Han skrev att han själv brukade stiga upp klockan tolv och blev förvånad då han en dag vaknade vid soluppgången och såg solen stråla klart. Den moderna sommartiden föreslogs av nyazeeländaren George Vernon Hudson[ 4 ] som arbetade i skift, med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut.
Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskrigetdå Tyskland och dess allierade, samt SverigeStorbritannien och flera andra länder hade sommartid.
Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till innan sommartid infördes igen i Sverige och flera andra europeiska länder. Det är huvudsakligen i Europa och Nordamerika som man använder sommartid. I tropikerna är bruk av sommartid ovanligt men det förekommereftersom dagsljusets längd skiljer sig mindre åt under sommaren jämfört med vintern.
Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna, och på vintern är det ljust så kort tid att resor både till och från arbetet vanligen sker i mörker i vilket fall.
Trots det har många av dessa länder sommartid. I några länder, till exempel Island och Argentina har man inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid "permanent sommartid". Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern.
I vissa andra länder som prövat detta har det varit klagomål på mörka vintermorgnar. På Island är det i december ändå mörka morgnar med soluppgång kl hade varit om man följt närmaste geografisk tidszon. Under har en lagstiftningsprocess startats om att överge sommartidsomställningarna i EU-länderna.
I större delen av Europa gäller när börjar sommartiden år 2019 från natten till sista söndagen i mars till samma tid sista söndagen i oktober. Användandet av sommartid inom EU regleras genom sommartidsdirektivet sedan Under visade en webbenkät utförd på uppdrag av Europeiska kommissionen att en stor majoritet av de svarande föredrog att slippa omställningen.
Island använder inte sommartid. Mellan år och hade Island sommartid. Ryssland och Belarus fattade beslut om att från och med 27 mars inte längre använda skild sommartid, utan tillämpa sommartid året om. Man lät alltså bli att ställa om klockorna på hösten för att klockan året runt skulle vara en timme mer än tidszonen förutsatte, vilket i samband med omställningen kallades "permanent sommartid".