Arbetslösheten uppgick till 9,2 procent i juni mätt enligt AKU. Säsongsrensat var den 7,9 procent. Antalet arbetslösa uppgick till personer, mätt enligt AKU. Enligt Arbetsförmedlingens statistik var arbetslösheten 6,2 procent i juni.
Mätt i säsongsrensade siffror låg arbetslösheten på 7,9 procent. I januari förändrades AKU och vissa variabler fick förändrade definitioner. Här kan du läsa mer om förändringarna i AKU. Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden syns tydligt i siffrorna från AKU.
Jämfört med februari ökade arbetslösheten med nästan 2 procentenheter fram till juni. Det kvarstår dock en viss skillnad till andra arbetslöshetsindikatorer, däribland antalet inskrivna arbetslösa. Flera av de åtgärder som infördes för att mildra effekterna av krisen gör att konsekvenserna på arbetsmarknaden kan mildras något även i arbetslöshetstalen.
En viktig faktor är möjligheten att korttidspermittera anställda för att undvika uppsägningar. I AKU räknas korttidspermitterade som sysselsatta. Utöver AKU går det även att få information kring läget på arbetsmarknaden via Arbetsförmedlingens statistik.
Genom att ta fram andeln arbetslösa med hjälp av antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen och den registerbaserade arbetskraften går det att ta fram ytterligare mått på arbetslösheten vilket du ser i diagrammet här nedanför.
Detta är en helt annan metod att undersöka arbetslösheten än AKU mer om skillnaderna här. Här mäter man istället hur många som varit öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen den senaste månaden.
Under juni uppgick andelen till 6,2 procent och 6,2 procent i säsongsrensade termer. Utvecklingen kan skilja sig något mellan länen vilket du kan läsa mer om här. Genom att klicka på de mindre diagrammen högst upp på sidan kan du även studera den mer långsiktiga utvecklingen för arbetslösheten.
Till exempel kan du ta del av en länkad årsserie tillbaka till lagar för arbetslösa i sverige åldersgruppen år och serier över hur antalet arbetslösa har utvecklats över tid. Som framgår av dessa diagram skedde en kraftig ökning i samband med talskrisen.
Arbetslösheten steg då snabbt från några få enstaka procent till över tio procent Därefter låg den kvar på en mycket hög nivå under stora delar av talet. Även uppgångarna i samband med lågkonjunkturen i början av talet och finanskrisen syns tydligt i diagrammen.