Hur kan vi organisera politiska institutioner

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. I det här avsnittet ska vi titta lite närmare på medias uppgift, ansvar och påverkan. Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Många menar att en demokrati inte kan fungera utan fria medier. Medierna garanterar dels en möjlighet för människor att komma till tals, men också en möjlighet att hålla sig informerad om vad som händer i världen. Yttrandefriheten och rätten till att fritt få publicera utgör en viktig grund i alla demokratier.

Samtidigt har media stor påverkan på våra liv och på samhället i stort. Media är en maktfaktor och de som kan påverka och styra media har därför ett stort inflytande på våra liv. Medias viktigaste roll är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut.

Det är därför viktigt att det finns ett avstånd mellan medierna och politikerna. Om politiker börjar ha synpunkter på eller kontrollera medias innehåll begränsas demokratin i samhället. Ibland kallas media för den tredje statsmakten då den har som uppgift att granska den första riksdagen och den andra regeringen statsmakten.

När media granskar dessa innebär det också att media har makt att påverka politiken och det finns många exempel på politiker som tvingats Samhälle och Ekonomi efter att media granskat beslut de fattat eller andra saker som de har gjort.

En del av detta arbete innebär också att vi i Sverige vill att så mycket som möjligt av politikers beslut ska vara offentliga, för att medierna ska kunna ha tillgång till dem. Det kallas för offentlighetsprincipen.

Media ska också erbjuda en arena för vanliga människor att komma till tals. Oftast görs det genom olika insändarsidor eller liknande, men också genom att vanliga människor intervjuas i anslutning till större händelser eller politiska beslut.

Den som kontrollerar media har stor makt. Därför är det väsentligt vem som faktiskt gör det. De allra flesta medier i Sverige är privatägda. Oftast innebär detta att de ägs av ett större mediaföretag som i sin tur äger många olika tidningar eller andra medier.

Några exempel på dessa är Bonnier och Schibsted. Bonnierkoncernen äger idag till exempel både Dagens nyheter, Expressen och TV4 och kontrollerar på så sätt stora delar av våra nyhetsmedier, medan Schibsted äger både Aftonbladet och Svenska dagbladet.

Tillsammans äger och kontrollerar de en stor del av de svenska nyhetsmedierna. Dessa medier finansieras i första hand av försäljning och reklamintäkter. Det finns alltid en risk att ett alltför koncentrerat ägande gör att det bara publiceras nyheter som passar ägarna.

Det är därför viktigt att det finns många medier med olika ägare som har olika intressen i samhället.