Populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa. Läs mer. Fram till början på talet var rekommendationerna att spädbarn alltid skulle sova på magen. Det fick nyblivna föräldrar höra redan på förlossningen och det upprepades på barnavårdscentralen. Rekommendationen byggde på den amerikanske barnläkaren Benjamin Spocks råd från talet.
Redan på talet började det komma studier som visade att magläge istället ökade risken för plötslig spädbarnsdöd men det tog ytterligare ett decennium innan det fick genomslag i de svenska rekommendationerna. Lite tillspetsat kan man konstatera att föräldrar utsatte sina nyfödda för en ökad risk genom att följa de rekommendationer som gavs men som saknade evidens.
Det här exemplet visar hur viktigt det är att hålla sig uppdaterad kring det aktuella kunskapsläget och försäkra sig om att det finns evidens, det vill säga bästa tillgängliga bevis, för de behandlingar och rekommendationer som ges.
Tyvärr kan det fortfarande vara så att det inte alltid är de bästa metoderna som används i vården. Rutinmetoder som är föråldrade och ineffektiva kan bita sig fast, trots att det finns nya och bättre behandlingar. Och tvärtom kan nya metoder börja användas utan att ha genomgått en kritisk granskning.
Varje år genereras enorma mängder forskningsresultat men inte alla studier är av god kvalitet. Det gäller att hitta de relevanta studierna och granska dem kritiskt genom att göra en vetenskaplig utvärdering. Det görs genom så kallade metaanalyser då man inte bara sammanfattar studier utan även viktar för olika studiers kvalitet.
Hänsyn tas till bland annat studiens storlek och genomförande, där så kallade randomiserade kontrollerade studier se fakta har ett högt bevisvärde. Flera studierna som utfördes i början visade inte på någon effekt av behandlingen och bara en enda studie pekade på att behandlingen hade en positiv effekt.
Spontant vill man tro att majoriteten har rätt men när man sedan slog samman data från samtliga studier i en metaanalys, visade det sig att det var den avvikande studien, den som pekade på att propplösande behandling hade effekt, som visade sig ha störst tyngd och ledde till ett evidensbaserat behandlingsunderlag, säger Stefan Jovinge.
Sådana studier har ett mycket högt bevisvärde. Men även randomiserade studier har sina problem. Patienter som väljs för att ingå i studien utgör alltid en avgränsad grupp och det är inte självklart att studieresultaten utan problem kan överföras till att gälla hela befolkningen.
Till exempel går det inte att dra slutsatsen att ett läkemedel som endast provats på personer under 60 år ska ha samma effekt hos åringar. Eller att ett läkemedel som endast provats på män ska ha samma effekt hos kvinnor. För bästa möjliga kunskapsläge är det därför viktigt att randomiserade studier även följs upp av större registerstudier.
Dessa fortsätter att samla in data om hur till exempel ett visst läkemedel eller behandlingsmetod fungerar i verkliga livet, efter att det har godkänts för användning. HTA-baserad vård handlar dock inte bara om att samla vetenskaplig evidens för en viss behandling, även andra aspekter, som till exempel de ekonomiska, är viktiga att utvärdera så att resurserna satsas på de bästa metoderna som kan komma till nytta för så många som möjligt.
Därför görs hälsoekonomiska analyser, säger Stefan Jovinge.