Vilka insatser som erbjuds inom vård och socialtjänst har att göra med vad som anses vara ett gott liv och hur samhället ska främja detta. Innan en insats införs i vård och omsorg — eller fasas ut — måste beslutsfattare veta hur väl den stämmer med verksamhetens värdegrund och mål.
Det är därför SBU belyser etiska aspekter i många av sina utvärderingar. Åtgärder inom vård och omsorg har etisk betydelse. Syftet är att göra gott och inte skada. Verksamheten ska bygga på alla människors lika värde och olika behov, där störst behov ska ges högst prioritet.
Vad insatserna kostar ska stå i rimlig proportion till den hälsa och livskvalitet som blir resultatet. Individers integritet och självbestämmande ska respekteras. I lägen då det är svårt att uppnå samtliga mål samtidigt, ställs verksamheten inför etiska dilemman.
Olika etiska värden måste vägas mot varandra. Särskilt tydligt blir detta i omtvistade frågor som dödshjälp, genetisk screening, genmodifiering och sen abort. Men även vardagliga beslut om diagnostik, behandling och omvårdnad kan innebära etiskt betydelsefulla avvägningar och gränsdragningar.
Att klargöra vad som ligger i vågskålen vid olika handlingsalternativ ingår i SBU:s utvärdering av etiska aspekter. Det är ofta viktigt, även ur etisk synvinkel, att analysera de ekonomiska följderna av olika beslut. Insatser som kostar mycket utan att vara till större nytta riskerar att tränga Blandat och udda sådant som verkligen behövs.
Detta går stick i stäv med rådande lagar och den etiska plattform som gäller för verksamheten. Vidare är vissa metoder etiskt diskutabla för att de inskränker individens och de närståendes självbestämmande, oberoende och integritet. Att beskriva och diskutera etiska aspekter av olika insatser är därför en naturlig del av SBU:s uppdrag, och det ingår i myndighetens större utvärderingar som utgör beslutsunderlag för vård och omsorg.
Syftet är inte att bedöma vilka insatser som bör genomföras eller inte. I stället handlar det om att analysera hur olika insatser kan inverka på värden med koppling till hälso- och sjukvårdslagens mål om god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, och till sociallagstiftningens mål om skälig levnadsnivå och goda livsvillkor.
Att belysa etiska frågor om åtgärder och användningsområden som är bristfälligt studerade är en särskild utmaning. När metoder är helt nya eller har blivit föråldrade saknas det ofta studier som jämför effekterna med alla aktuella alternativ.
Vetenskaplig osäkerhet om metodernas nytta, risker och kostnader kan försvåra etiska resonemang. Följderna av olika beslut är svårare att förutse. Vidare är det viktigt att komma ihåg att etiska konsekvenser kan variera mellan individer, grupper, situationer, platser och tidpunkter.