Denna artikel är en del i serien om: Politik i USA. USA:s delstater omfattar de 50 administrativa enheter som tillsammans utgör Amerikas förenta stater. Delstaterna delar sin suveränitet med USA:s federala statsmakt ; amerikaner är därför medborgare både i den federala republiken och i den delstat där de bor.
Delstaterna styrs tillsammans av respektive delstats guvernörlagstiftande församling och domstolsväsendessa härleder sin auktoritet från delstatens konstitution och författningar som är unika för varje delstat. I kongressens båda kammare företräds varje delstat av två senatorer i överhuset och av ett antal representanter i underhuset, där tilldelningen av platser baseras på delstatens folkmängd och varierar från Wyomings enda till Kaliforniens 53 stycken.
Varje delstat har en egen huvudstad, en egen flagga och flera egna symboler. Delstaterna har delvis olika Blandat innehåll och kultur, men delar amerikansk engelska som de facto -språk, samt grundläggande likheter i och med att alla lyder under USA:s konstitution och dess högsta domstol och får ekonomiskt stöd från den federala budgeten.
KentuckyMassachusettsPennsylvaniaoch Virginia benämner inte sig själva som delstat utan som samvälde engelska : commonwealthmen det föreligger ingen substantiv skillnad gentemot andra delstater. På den amerikanska flaggan representeras de 50 delstaterna av 50 stjärnor, medan de tretton ränderna representerar de ursprungliga tretton kolonierna.
Delstaterna styrs genom deras respektive konstitutioner. Enligt det tionde tillägget till konstitutionenär all makt som inte i konstitutionen är tilldelad den federala statsmakten reserverad för delstaterna eller för folket. Ledarna för administrationen antingen väljs i allmänna val eller utses, beroende på vilken tjänst det rör sig om.
Delstaterna delas upp i countyn eller liknande, som har viss lokal självbestämmanderätt, men inte är suveräna. Strukturen på dessa varierar stort. USA:s delstater är fria att organisera sina respektive styrande organ, så länge de uppfyller kraven i USA:s konstitution om att vara en republik.
I praktiken har alla stater valt ett styressätt med tre delar: den verkställande maktenden lagstiftande makten och den dömande makten ett domstolsväsentrots att detta inte är ett krav. Den verkställande makten i varje delstat leds av en vald guvernör se nedan.
De flesta delstater väljer också flera andra poster inom den verkställande makten som arbetar jämte guvernören. Bland dessa poster märks viceguvernören 'lieutenant governor', ofta vald tillsammans med guvernören och delstatsåklagarestatssekreteraredelstatsrevisorer, delstatskassörer, jordbrukskommissionär, utbildningskommissionär och försäkringskommissionär.
Varje delstat är dock organiserad efter eget gottfinnande vad gäller avdelningar. Delstatsstyrets verkställande gren kan innehålla flera olika nämnder, styrelser, företag och myndigheter som var och en kan vara underställda enskilda departement eller myndigheter under guvernören eller direkt under guvernören.
Historiskt sett har delstaterna skött polisväsendeutbildningsjukvårdtransport och infrastrukturmen samtliga dessa områden får avsevärda ekonomiska tillskott från den federala budgeten, och styrs delvis av federala regler. Lagstiftarna i 49 av de 50 delstaterna är uppdelade i två kammare: en lägre kammare 'House of Representatives', 'State Assembly', 'General Assembly' eller 'House of Delegates' och en mindre övre kammare, som alltid kallas Senaten.
Undantaget är Nebraskas lagstiftande församling som enbart har en kammare. Sammanlagt fanns det under års mandatperiod lagstiftare i de 50 delstatsförsamlingarna.